Tjänstemän från kommunen hade uttalat sig i media om att det kan vara så många som 600 av kommunens anställda som påverkas av det nya kravet. I interpellationen hade Arbetarpartiet tagit fram statistik från Migrationsverket som i stället pekade på att det kunde handla om 20 personer i hela kommunen och ville ha svar på hur kommunen hade kommit fram till 600 anställda.
Anders Ågren (M) kritiserade kommunens agerande och menade att det är ren desinformation som har gått ut från kommunen.
– Debatten nationellt har präglats av mycket sakfel och överdrifter, men värst har nog sakfelen och överdrifterna varit i Umeå. Man har basunerat ut att det här berör upp emot 600 anställda inom kommunen och att det skulle får allvarliga konsekvenser för verksamheten. De kommunanställda har såklart blivit uppskrämda, och under några veckor har vi kunnat se skräckreportage i media om konsekvenser och hur enskilda oroas för att drabbas.
Personalnämndens ordförande Tomas Wennström (S) kunde inte svara på hur många anställda i Umeå kommun som omfattas av det nya försörjningskravet. Kommunen har i dagsläget ingen siffra på hur många anställda som kommer att beröras. Ågren (M) menar att kommunens agerande är både oprofessionellt och oseriöst.
– För en vecka sedan ställde jag frågan till vid Umeå kommuns budgetupptakt för 2024, och då var bedömningen att det åtminstone rörde sig om fler än 20 personer. Men att man inte visste. Om man inte vet – varför gick då Umeå kommun ut med helt felaktiga uppgifter, ren skrämselpropaganda, för över två månader sedan? Och stod på sig när man möttes av ifrågasättanden, argumenterade Ågren (M).
Det var den förra socialdemokratiska regeringen som lade fram förslaget om höjt försörjningskrav och föreslog ett lönekrav om minst 29 880 kr, vilket är högre än det som nu blev verklighet. Riksdagen röstade ja till den moderatledda regeringens förslag om 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 27 360 kr. Trots att Socialdemokraterna själva har haft förslag om ett högre lönekrav än det som nu gäller, så har partiet lokalt i Umeå haft ett högt tonläge i frågan och kritiserat förändringen.
Migrationsverket har redovisat bedömningar över hur det påverkar uppdelat för olika yrkesgrupper. I hela landet handlar det totalt om 83 undersköterskor i äldreomsorgen, 65 undersköterskor inom sjukvården och 15 sjuksköterskor.
– När de här nyheterna kablades ut så fick jag förvånade kommentarer från andra delar av landet. Det kan väl inte vara så att alla som berörs i Sverige råkar vara anställda av Umeå kommun, säger Ågren (M).