Debatt: Dokumentera mindre – vårda mer!

Byråkrati, administration och dokumentation tar tid och kraft från vården. Detta måste kraftigt minskas. Patienterna och vården av dem är vår kärnverksamhet – inte onödig dokumentation. Det skriver Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition och Åsa Hörnsten (M), distriktssköterska, professor i omvårdnad samt kandidat för (M) i regionvalet.

Publicerad: 

Alla som har besökt sjukvården senaste åren har sett läkare, sjuksköterskor förtvivlat muttra över datasystemen. Undermåliga datasystem bidrar till allt mer ökande arbetsinsatser för personalen. Systemen som arbetsverktyg fungerar inte bra med varandra. Ofta tvingas personalen till dubbel- och trippelinloggningar. För att öka produktiviteten i sjukvården måste alla digitala system bli mycket effektivare. Det skulle spara resurser och underlätta för personal i det direkta vårdarbetet som är kärnverksamheten.

Ett annat problem är de absurda kraven på dokumentation. Både läkare och sjuksköterskor beskriver hur de tvingas dokumentera samma saker om och om igen. För samma patient, vid många tillfällen. Dock är inte all dokumentation onödig. Tvärtom. För en sjuksköterska kan det handla om riskbedömningar, planerade och utförda åtgärder, givna läkemedel och utvärdering av dess effekter. Men inte 3-4 gånger per patient och arbetspass. Dessutom så dokumenterar samtidigt ansvariga läkare många av dessa delar i sina egna journalanteckningar – ibland flera gånger.

Patientsäkerhet är ett ord som alltför ofta används som försvar i kritiken mot överadministration i vården. Vi anser att patientsäkerhet är något som främst kan öka genom ökad kontinuitet och mer tid tillsammans med patienterna. Att möta patienter och närstående, att observera och utvärdera patienters förändrade hälsotillstånd över tid – har betydligt större betydelse för patientsäkerheten. Hellre än att vårdpersonal ska i realtid dokumenterar varenda sak som sker och varenda tanke som finns i huvudet. Och dessutom på flera ställen.

Allt för mycket dokumentation under olika sökord bidrar också till att vården blir splittrad och uppdelad trots att vi eftersträvar helhetssyn på patienter. Helhetssyn i stället för fragmentering av vården måste premieras.

Nu när bristen på vårdpersonal i den vårdnära verksamheten är stor borde ledordet vara prioritering. Inte av patienter utan av uppgifter. Att lägga mer tid på det direkta vårdandet och mindre tid på skrivande frigör resurser, så att personal kan ta hand om några fler patienter per pass. Sjukvårdens ledning måste bestämma vilken dokumentation som är absolut nödvändig för patientsäkerheten. Och vilken som kan tas bort.

Ett skäl att dokumentation varit så central är den har varit ett viktigt mått vid utvärdering av vårdkvalitet och ett bra sätt att hitta syndabockar om något gått fel. I vården precis som inom alla andra organisationer görs trots detta fel, vilket är olyckligt. Men vi når inte målet att skapa en högkvalitativ vård om inte personalen har tid att möta och vårda patienterna, utan lägger den mesta tiden att dokumentera sina insatser i olika digitala system.

Patienter upplever tyvärr ofta att personalen är stressad, otillgänglig och att vården är splittrad då den är organiserad utifrån organ och sjukdomar. De upplever i lägre grad än i jämförbara länder att de är delaktiga i de beslut som tas kring dem. Även personalen är stressad och uppgiven och känner sig otillräcklig. Kraven på uppföljning och granskning av vården har därför ökat den administrativa bördan och antalet administratörer och chefer har därmed ökat på bekostnad av vårdnära personal och vårdplatser. Tyvärr har också vårdpersonalen tvingats in i detta och ägnar allt mindre tid åt sitt kärnuppdrag att vårda. Som medborgarna efterfrågar.

New Public Management (NPM) har styrt vården i decennier. Det är en styrmodell utifrån mål och resultat som har beslutats högre upp i organisationen. En ökad detaljstyrning uppifrån och försvårad samverkan mellan olika verksamheter har varit en negativ konsekvens av NPM. För att komma bort från NPM vill vi moderater övergå till en tillitsbaserad styrning. Där mandat och befogenheter flyttas från högsta regionledning till ansvariga första linjens chefer. Onödig dokumentering och uppföljning behöver tas bort och kärnuppdraget vård- och omsorg värnas. Alltså: Dokumentera mindre och vårda mer.

Moderaterna i Västerbotten anser att man kan spara 200 Mkr på administration och onödig verksamhet och att dessa pengar kan omfördelas till den patientnära vården. Vidare att det behöver ske ett systematiskt arbete med att minska det administrativa trycket på de legitimerade yrkesgrupperna genom att arbeta för att rätt kompetens används. All personal måste få jobba på toppen av dess kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter och genomsyras av tillit. Beslut ska tas så patientnära som möjligt. Även om det finns många utmaningar och problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta. Moderaterna står redo att leda Region Västerbotten.

Nicklas Sandström (M) och Åsa Hörnsten (M)
Regionråd i opposition och distriktssköterska, professor i omvårdnad samt kandidat för (M) i regionvalet

Mest lästa