Bränslepriserna närmar sig rekordnivåer och under måndagen höjdes priserna ytterligare. På bemannade stationer kostade en liter 95-oktanig bensin 17,79 kronor och en liter diesel 19,32 kronor. Det innebär att Sverige har de näst högsta priserna på bensin i hela EU och de enskilt högsta priserna på diesel.
Priserna på just bensin och diesel har skapat stor debatt under lång tid och många är nu upprörda över att priserna är extremt höga. Politiska kampanjer och demonstrationer har blivit allt vanligare i Sverige kopplat till krav på skattesänkningar.
Orsaken till den senaste tidens alltmer aggressiva prisökning beror dels på ett stigande oljepris, men bakom oljepriset är den största delen skatter.
I augusti var produktionspriset för en liter bensin 6,59 kronor per liter. Ovanpå priset läggs sedan ett antal skatter som är uppdelade i en fast del och en rörlig del. I den fasta delen ingår energiskatten på 4,13 kronor, koldioxidskatten på 2,61 kronor och momsen på de två skatterna som uppgår till 1,69 kronor. Den rörliga skatten är momsen på produktionspriset vilket lägger på ytterligare 1,65 kronor på slutpriset. Priset vid pump i augusti uppgick alltså 16,67 kronor per liter bensin, vilket innebär att 60,5 procent av priset bestod av skatter.
Nyheter i Västerbotten har sammanställt hur mycket riksdagspartierna vill sänka diesel- och bensinskatterna i deras respektive budgetförslag.
Så här mycket vill partierna sänka skatten på bensin- och diesel:
Moderaterna – 1 kr
Sverigedemokraterna – lämnar skatten oförändrad men vill avskaffa indexuppräkningen på 2 procent per år (den är dock redan pausad 2021 och 2022).
Socialdemokraterna – 0 kr
Centerpartiet – 0 kr
Vänsterpartiet – 0 kr
Kristdemokraterna – 0 kr
Miljöpartiet – 0 kr
Liberalerna – 0 kr
Källa: Siffrorna här hämtade ur regeringens budgetproposition samt respektive partis budgetmotion.
Text: Jonatan Hjeltman