Förordningen LULUCF hanterar markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt förordningen om ansvarsfördelning. EU-kommissionens förslag till förändringar innehåller restriktiva och motstridiga mål om skogsbrukets kolinlagring som vore mycket negativa för Sverige. Det svenska skogsbruket skulle exempelvis tvingas minska med 15 procent.
Ågren Wikströms utkast till yttrande förhandlades i Regionkommitténs miljöutskott (ENVE) under torsdagen inför slutligt antagande i april och antogs med bred majoritet. De stora partigrupperna gav sitt stöd till förslaget.
-Det känns mycket bra att ha fått starkt stöd för yttrandet i utskottet och att det finns en bred samsyn om vikten av höga klimatambitioner men på en realistisk nivå, även för Sveriges och Finlands aktiva skogsbruk, säger Åsa Ågren Wikström i en kommentar.
-Om förslaget i sin nuvarande form skulle träda i kraft riskerar den svenska skogsnäringen att vara tvungen att minska med ca 15 procent, vilket vore helt förödande. Det är viktigt att ha ett aktivt skogsbruk för att bidra till minskad klimatpåverkan. Det gör att vi kan öka kolinbindningen, få fler jobb och minska användningen av fossila bränslen och produkter.
I yttrandet menar Ågren Wikström att man måste ha en helhetssyn på skogsbruket från EU:s sida och en förståelse för ländernas olika förutsättningar att binda koldioxid, såväl på nationell som lokal och regional nivå. Man måste ha ett bredare systemperspektiv för att ta ett helhetsgrepp på hur koldioxidbindning i skog, produktanvändning och bioenergi från skogen kan bidra till att minska klimatpåverkan, säger Ågren Wikström.
Höjda ambitionsnivåer inom LULUCF-sektorn får inte leda till att användningen av hållbara biobaserade produkter från skogen med potential att ersätta fossila produkter minskar, eller att import av råvaror från länder utanför EU med osäkert ursprung ökar som resultat av att EU låter skogen stå som enbart kolsänka.
-EU-kommissionen bör öppna upp för ett mer aktivt skogsbruk för att genom ökad tillväxt även öka kolinbindningen och göra skogarna mer motståndskraftiga mot bränder och angrepp från skadegörare. Det säkerställer skogarnas förmåga att binda koldioxid på sikt, säger Ågren Wikström.
Fakta
Den 7 februari lämnade Åsa Ågren Wikström, vice ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden Region Västerbotten och ledamot i Europeiska regionkommitténs (CoR) utskott för miljö, klimatförändringar och energi, ett utkast till yttrande gällande omarbetningen av EU:s förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och förordningen om ansvarsfördelning (ESR). I utkastet kritiserar Ågren Wikström EU-kommissionens förslag till reviderade förordningar. I utkastet till yttrandet föreslår hon bland annat en reducering av det föreslagna EU-målet om kolinlagring från 310 till 225 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 2030 och en tydligare balans mellan kolsänka/miljöhänsyn och brukande av skogen samt substitution.
Utkastet till yttrande diskuterades och beslutades när Regionkommitténs utskott för miljö, klimatförändringar och energi (ENVE) sammanträdde den 10–11 mars. Den 27–28 april väntas yttrandet antas av plenum i Regionkommittén.
En del av EU:s klimatpaket Fit for 55
Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use and Land Use Change and Forestry, LULUCF) och förordningen om ansvarsfördelning (Effort Sharing Regulation, ESR) är två lagar som ingår i EU-kommissionens klimatpaket Fit for 55. Klimatpaketet är en central del av den europeiska gröna given och syftar till att nå en 55-procentig utsläppsminskning av växthusgaser till 2030, jämfört med 1990 års nivåer.
LULUCF-förordningen behandlar hur EU kan öka koldioxidbindningen inom marksektorerna genom kolinlagring i skog och mark för att reducera klimatpåverkan, och ESR-förordningen upprättar årliga, bindande mål för minskningar av växthusgasutsläpp som varje medlemsstat ska uppnå under
perioden 2021–2030. Syftet med förordningarna är att verkställa nödvändiga klimatåtgärder för att uppnå målen inom Parisavtalet. Efter 2030 föreslås en kombinerad marksektor (LULUCF och icke-CO2-utsläppen från jordbruk) med målet att uppnå sektoriell klimatneutralitet på EU-nivå från 2035.
Regionkommittén i EU
Europeiska regionkommittén är ett rådgivande organ med uppgift att bedöma EU:s lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Det är det enda formella EU-organ där den lokala och regionala nivån har en direkt möjlighet att påverka europeisk lagstiftning.
Kommittén består av 329 ledamöter och lika många suppleanter som alla är folkvalda i kommuner och regioner i EU:s 26 medlemsländer. Vissa ledamöter är regionpresidenter i stora regioner och företräder flera miljoner invånare, andra är ledamöter i regionala parlament eller i mindre kommunala församlingar. Sverige företräds av 12 ledamöter och 12 ersättare.