Var fjärde sjuksköterska har lämnat yrket vilket leder till färre vårdplatser och kris på sjukhusen i länet

Var fjärde sjuksköterska som har en sjuksköterskelegitimation använder den inte för att jobba i den svenska patientnära hälso- och sjukvården, detta enligt en undersökning från Socialstyrelsen 2019. Samtidigt varnar Vårdförbundet att närmare hälften av deras sjuksköterskor funderat på att byta yrke.

Publicerad: 

Enligt en undersökning från SCB (2017) uppgav 6 av 10 sjuksköterskor som valt att lämna yrket att arbetsvillkoren var en av anledningarna. För drygt 5 av 10 var arbetsmiljön, till exempel stress och arbetsbelastning, en anledning och lika många ansåg att lönen i förhållande till utbildning var en helt eller stor del bidragande anledning till beslutet att lämna sjuksköterskeyrket. Statistiken stödjs av Vårdförbundet som redovisar lika skrämmande siffror.

Undersökningen från SCB visade också att 65 procent av dem mellan 25 och 49 år kunde tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket. De viktigaste faktorerna för dem som kunde tänka sig att återvända var högre lön, större möjligheter att påverka sin arbetssituation och rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid. Mellan 70 till 80 procent ansåg att dessa faktorer skulle ha stor eller helt avgörande betydelse för beslutet att återvända till yrket.

Bemanningsproblem trots fler legitimationer

Att många sjuksköterskor väljer att lämna yrket kan vara en anledning till att det idag finns stora bemanningssvårigheter både nationellt och i Västerbotten. Antalet sjuksköterskelegitimationer som innehas av sjuksköterskor i arbetsför ålder har stadigt ökat. År 2005 fanns det ungefär 132 000 sjuksköterskor med legitimation. År 2019 var samma siffra ungefär 140 000. Samtidigt var det enbart 128 000 som arbetade inom yrket 2019 enligt statistik från Socialstyrelsen. Därtill är det många som väljer att inte arbeta i den patientnära vården utan i stället som chefer eller administratörer.

Sommarstängningar i Västerbotten

I Västerbotten stänger många av länets hälsocentraler och sjukstugor under sommaren till följd av omfattande rekryteringssvårigheter, något NiV tidigare rapporterat om. Men bristen på sjuksköterskor finns hela året.

Allianspartierna menar att Socialdemokraterna, som styrt i Region Västerbotten sedan 1976, är ansvariga för den dåliga arbetsmiljön. Moderaterna ville i vårens ändringsbudget satsa 70 miljoner på personalen genom bättre löner och arbetsvillkor. De har också lagt förslag om att korta beslutsvägar, kapa byråkrati och administration för att skapa en arbetsmiljö där personalen har större möjlighet att påverka sin arbetssituation, något som ej fått genomslag i regionfullmäktige där S, MP och V utgör majoriteten.

– Varför måste personalen köras fullständigt i botten innan det blir en förändring? Socialdemokraterna har under årtionden valt att inte agera för att lösa dessa problem utan bara skjutit dem framför sig. Det går inte att hävda att det är svårt att rekrytera, utan orsaken är den dåliga arbetsmiljön. Det måste till kraftfulla åtgärder, säger regionrådet Nicklas Sandström (M) i en kommentar.

Jonatan Hjeltman