Kommunfullmäktige beviljar tekniska nämnden ökade investeringsmedel om 60,6 miljoner kronor 2024 för anpassning och utbyggnad av Vasaskolan till gymnasieskola. Trots politisk enighet om behovet av fler utbildningsplatser väckte frågan debatt under mötet.
– Nämndens begäran skulle ha inneburit en kostnadsökning för ombyggnationen av Vasaskolan på över 60 procent jämfört med fastställd budget. Det är helt orimligt, inte minst med tanke på att vi antog budget och investeringsbudget för Umeå kommun så sent som i juni. Vi har flera exempel på objekt som har fördyrats kraftigt genom åren, däribland Maja Beskow-skolan och Lundabron. Kommunen måste få ordning på dessa processer. Moderaterna och flera andra partier röstade därför nej till ett tillskott på ytterligare ca 60 miljoner i investeringsmedel till tekniska nämnden, säger Anders Ågren (M), kommunalråd, Umeå kommun.
Umeå kommun har beslutat att skapa ytterligare 1 000 platser inom gymnasieskolan för att möta behovet av fler platser. Platserna fördelas mellan flera skolor. På Maja Beskow har 100 platser inom restaurangprogrammet tillkommit och på Dragonskolan har klassrum och övriga lokaler byggts ut och om för att från hösten 2024 erbjuda ytterligare 225 platser.
De resterande 675 platserna ska tillskapas vid Vasaskolan. Arbetet med fler gymnasieplatser inleddes 2021. Sedan dess har ett antal faktorer väsentligt förändrats. Främst behoven av ökad anpassning för trygghet och säkerhet samt kraftigt ökade byggkostnader, som speglas i ett ökat byggkostnadsindex. Därutöver har den hänsyn som behövts ta till kulturmiljön påverkat projektet mer än förväntat och därmed också kostnaderna, mer än vad som ursprungligen bedömdes. Den befintliga skolbyggnaden behöver dessutom renoveras.
För att inte dränera tekniska nämndens underhållsbudget föreslås i beslutsunderlaget att medel avsätts för detta behov. Som motivering för detta anges att dispositionen av Vasaskolan och viss omdisponering av funktioner i skolan krävs för att säkerställa en trygg och säker skolmiljö, samt god vuxennärvaro. Bland annat har en samlad entré till skolan skapats, vilket i sin tur har påverkat behovet av andra anpassningar.
Den ursprungliga budgeten för projektet var 235 miljoner kronor. Byggindex fram till planerad byggstart har ökat, vilket innebär en kostnadsökning med 61,8 miljoner kronor. Därutöver tillkommer indexökningar under byggtiden vilket kräver ytterligare 14,8 miljoner kronor.
Övriga kostnadsökningar motiveras av att entréerna samlas till en gemensam entré till skolan vilket också krävt anpassning av den befintliga skolbyggnaden, byggnadernas utformning som två slanka flyglar och en relativt kostsam renovering och ombyggnad av gamla rosa gymnastiken till matsal.
Även hänsyn till kulturmiljön där bland annat entrépartiets 90-talstillägg byts ut för att skapa en arkitektoniskt tilltalande helhet samt en mer ambitiös utformning av utemiljön än en traditionell skolgård utifrån skolans placering i centrala Umeå påverkar också kostnaderna.
Ett arbete har genomförts för att sänka kostnaderna och ett antal justeringar har skett men om de krav som ställts i projektet, att vara en attraktiv, trygg och säker skolmiljö i harmoni med stadens kulturmiljö ska uppfyllas, gör tekniska nämnden bedömningen att ytterligare medel måste avsättas.
– Umeå behöver fler gymnasieutbildningsplatser, det är vi överens om. Då ärendet inte har hanterats inom ramen för den ordinarie budget- och investeringsprocessen har vi bland annat diskuterat hur vi kan se över kommunens interna processer och hur handläggningen av den här typen av ärenden ska se ut framgent i ärenden som har en pressad tidsplan, säger Janet Ågren (S), kommunalråd, som även är ordförande i kommunstyrelsens planeringsutskott.