Efter decennier av nedprioriterat underhåll har Sverige byggt upp en underhållsskuld som påverkar vardagen för både resenärer och företag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillät underhållsskulden på järnväg och vägar att växa till över 100 miljarder kronor under regeringsåren 2014–2022.
Under de kommande 12 åren investeras nu 1 230 miljarder kronor i ny och bättre infrastruktur. Regeringen rekordsatsar på underhållet av befintliga stambanor och spår, så att tågen kan gå i tid. Nu tillförs 210 miljarder kronor i underhåll för att minska järnvägsskulden över tid. Man tillför 354 miljarder kronor för vägunderhåll i syfte att underhållsskulden i det statliga vägnätet ska vara borta till år 2037. Väghållningen ska vidare fungera året runt. Dessa satsningar är de största på 15 år och kommer att bidra till ökad säkerhet och tillgänglighet i hela landet.
I ett nyhetsinslag i SVT Västerbotten (27/3) refereras till en ny kartläggning av landets vägar som Transportföretagen genomfört. Vägarna i landet har blivit bättre på senare tid – men sämre (!) i Västerbotten. Vid kartläggningen år 2024 var 11,6 procent av de statliga vägarna i Västerbotten i mycket dåligt skick. Ett år senare har det ökat till 13,1 procent. Detta trots att Trafikverket i inslaget konstaterar att de nu har rekordsummor att satsa på vägunderhåll i norra Sverige. Ja, så är det tack vare den moderatledda regeringen. Men då är det viktigt att detta märks även i Västerbotten när Trafikverket planerar underhållsinsatserna.
I Västerbotten har vi länge efterlyst tydliga satsningar på infrastruktur, såväl väg som järnväg. Äntligen har vi en regering som hörsammar våra uppmaningar. Då måste det också tydligt märkas i Trafikverkets konkreta underhållsarbeten gällande länets vägar.
Åsa Ågren Wikström (M)
Vice gruppledare för Moderaterna i Region Västerbotten och vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden