Debatt: Kris i sjukvårdens ekonomi i länet redan innan corona

2020-06-16 13:02

Opinion

Region Västerbotten har svåra bekymmer med ekonomi och vårdköer. Det är inget nytt utan situationen såg så ut långt innan Coronapandemin. År 2019 hade sjukvården 483 miljoner kronor högre kostnader än budget och vi gick in i 20-talet med ett strukturellt underskott på 580 miljoner. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 miljoner kronor, pengar som regionen måste återställa inom tre år.

Alliansen lägger gemensamt en budget för ansvarstagande i en svår tid, i kontrast till den rödgröna majoritetens.

Det är ingen tvekan om att vi är i ett svårt och ovisst läge. Allt fokus just nu ligger på att hantera och ta oss igenom denna tid, rädda liv och hålla trycket på vården nere. Västerbotten har klarat pandemin väl tack vare ett snabbt omställningsarbete, men parallellt med hanteringen av covid-19 bygger vi upp en vårdskuld i form av uppskjutna operationer och diagnoser som inte ställs. Detta samtidigt som skatteintäkterna riskerar minska ytterligare till följd av ökad arbetslöshet.

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Redan i februari visade årsprognosen för år 2020 ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. Från vår sida väljer vi att inte skjuta utmaningar framför oss. För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och regionalutveckling är det avgörande att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Västerbotten behöver påbörja återställning av balanskravet år 2021, i enlighet med lagen, i stället för att som den rödgröna majoriteten skjuta fram detta till år 2022.

Bland satsningarna i vår gemensamma budget återfinns en primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård, stärkt ambulansvård i hela länet, fem miljoner kronor till ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin, stärkt kollektivtrafik samt fler karriärvägar och vidareutbildningsplatser för vårdpersonal.

Regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare både för redan anställda och för nyutbildade och fortbildning och karriärvägar ska vara en självklarhet för samtliga yrkesgrupper med koppling till den direkta sjukvården.

Vi lägger ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar en ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmaste cheferna, mer självstyre för sjukhusen, vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin som gör att föräldrarna själv får välja vårdgivare, samt vårdval vid utprovning av hörapparat.

Vi föreslår minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra och vill krympa den centrala administrationen, minska kostnader av hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning.

För att regionen ska vara attraktiv krävs även en stark regional utveckling. Det behövs fler företagare i alla branscher och vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig även inom vården, för mer valfrihet åt patienter i hela länet.

För att säkerställa en god och nära vård, oavsett huvudman, där personen är i centrum vill vi genomföra en primärvårdsreform med riktade satsningar. Primärvården kan då bidra till bättre vård för en lägre kostnad och minska onödiga sjukhusvistelser.

En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam, för att förbättra patientens vårdupplevelse. Öppettiderna på̊ länets hälsocentraler behöver förlängas, vilket skulle avlasta akutmottagningarna och leda till en mer likvärdig vård i hela länet. Digitala lösningar ska vara första linjens vård för dem som inte har ett akut behov.

Vi har sett under pandemin att många av vårdbesöken har kunnat lösas på digital väg och dessa lärdomar behöver vi ta med oss. Det måste också till ett ökat samarbete mellan regionen och länets kommuner, där en fjärdedel av vården utförs.

Våra fyra partier har sedan många år tillbaka presenterat kraftfulla åtgärder, förslag på reformer och prioriteringar. Dessa blir än viktigare när rådande krisläge är över.

Efter 40 år av ett rött styre som gång efter annan reaktivt tvingats hantera uppkomna situationer i stället för att höja blicken och se efter hållbara ekonomiska lösningar, behövs ett nytt ledarskap som har idéerna för att vända utvecklingen. Som kan genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla och förbättra sjukvården, stärka den regionala utvecklingskraften samt bygga en långsiktigt hållbar ekonomi.

Utmaningarna var faktum långt innan covid-19. Vad än den rödgröna majoriteten vill tro, försvinner de inte bara för att de skjuts på framtiden.

Nicklas Sandström, regionråd (M) i opposition

Ewa-May Karlsson, gruppledare (C)

Carin Hasslow, gruppledare (L)

Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD)