Debatt: Strandskyddet i Sverige är en långtgående inskränkning av äganderätten och en reglering som begränsar markägares frihet att råda över sin egen fastighet, samtidigt som det är ett uppenbart hinder för kommuner runt om i landet som vill bygga bostäder i attraktiva områden. Detta är påtagligt inte minst i Västerbotten.
År 2019 utsåg Regeringen en särskild utredare för att se över strandskyddslagstiftningen. Ambitionen var att skapa ett mer anpassat och flexibelt strandskydd. Betänkandet var under våren ute på remiss, och i Västerbotten har det funnits en ganska bred politisk samsyn om uppenbara brister i betänkandet. Betänkandets förslag har dessvärre inte inneburit en förändring av strandskyddet i grunden. Avsikten var ju bl.a. att det skulle bli enklare att bygga i strandnära lägen.
Jag välkomnar att partierna i länet hittat flera gemensamma ståndpunkter i vår kritik. Men egentligen räcker det inte med justeringar i betänkandet som varit ute på remiss.
Moderaterna anser att det generella strandskyddet ska avskaffas. Riksdagen borde istället införa möjlighet för kommunerna att införa lokalt strandskydd där sådant är nödvändigt, av hänsyn till brist på till allmän tillgång till stranden eller känsligt djurliv. Men låt detta vara en fråga som avgörs just av politikerna lokalt.
För att det inte ska gå inflation i kommunala strandskydd så bör man titta på hur kommuner som utfärdar strandskydd kan tvingas kompensera markägare som får sin äganderätt inskränkt. Det skulle skapa en bättre balans mellan den enskilde och det allmänna.
Genom att göra om strandskyddet i grunden på detta sätt som Moderaterna föreslår på nationell nivå, så kommer vi bort från nuvarande system. Det befintliga strandskyddet med länsstyrelsernas prövningar fungerar inte på ett rimligt sätt, och inget talar för att det aktuella betänkandet åtgärdar denna grundläggande brist.
Dagens generella och omfattande strandskydd är inte hållbart om vi ska kunna värna landsbygdens attraktivitet och öka bostadsbyggandet. Det är inte heller ändamålsenligt om vi ska se till möjligheterna för tillväxtstäder att bygga bostäder i attraktiva områden. Det finns självfallet specifika områden där strandskyddet bör värnas för att allmänhetens tillgång till den specifika kustdelen eller stranden är eftersträvansvärd. Men lagstiftningen måste bli mer flexibel och balanserad.
Strandskyddets nuvarande omfattning hindrar utveckling och nybyggnation på ett sätt som inte är acceptabelt i ett modernt samhälle som värnar tillväxt och en levande landsbygd. Så avskaffa det generella strandskyddet, och inför en möjlighet för kommunerna att lokalt besluta om specifika platser för strandskydd där sådant bedöms nödvändigt.
Åsa Ågren Wikström (M)
Vice ordförande i Regionala utvecklingsnämnden och vice gruppledare för Moderaterna i Region Västerbotten