Enligt Folkhälsomyndighetens och WHO:s återkommande undersökning ”Skolbarns hälsovanor” lider omkring 60 procent av 15-åriga flickor av kroniska stressymptom som magont, ryggont, humörsvängningar, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter.
Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030 och för barn och unga ökar den psykiska ohälsan, både den upplevda och den diagnosticerade.
Oppositionsrådet Nicklas Sandström lyfter att den som söker hjälp för psykisk ohälsa behöver mötas med trygghet, förståelse och kompetens.
– Det är alarmerande att den självskattade psykiska ohälsan ökar bland barn och unga men även i den yrkesverksamma befolkningen och hos äldre. Samhället i stort, inte minst hälso- och sjukvården, har en viktig roll både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Den som söker hjälp för psykisk ohälsa behöver mötas med trygghet, förståelse och kompetens, säger Sandström (M).
Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år fördubblats under de senaste tio åren. I dag har ungefär var tionde pojke eller flicka någon form av psykisk ohälsa. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mer än tredubblats.
– Personalen på BUP gör ett jättejobb för att mota den psykiska ohälsan, men för att komma till bukt med de här problemen måste vi också ge personalen rätt förutsättningar till att lyckas, säger Sandström (M).
De långa köerna till BUP ger allvarliga konsekvenser för de drabbade barnen och deras familjer. Det handlar exempelvis svårigheter att fullfölja sin utbildning eller ökad risk för självmordsförsök.
– Vi behöver ta tag i problemet redan nu för att motverka att det fortsätter växa i framtiden. Regeringen bör även utreda om ansvaret för elevhälsan ska flyttas till sjukvården, vilket skulle skapa en mer sammanhållen vårdkedja för unga människor som mår dåligt.
Moderaterna lyfter även konsekvenserna av psykisk ohälsa, som i värsta fall kan leda till självmord.
– Självmord är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv, leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sju av tio personer som begår självmord i Sverige är män. Män söker hjälp i mindre utsträckning än kvinnor och uppvisar också andra tecken på depression än kvinnor. Det kan göra det svårare att fånga upp mäns och pojkars psykiska ohälsa i tid, säger Sandström (M).
Unga hbtq-personer har också en kraftigt ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende. Var fjärde homo- eller bisexuell ung kvinna har övervägt att ta livet av sig och 40 procent av alla unga transpersoner har någon gång försökt ta sitt liv.
Moderaterna vill stärka de självmordsförebyggande insatserna med bland annat ett fritt vårdval samt ett utökat uppdrag till vissa hälsocentraler för att fler ska få hjälp snabbare.
– För att vända utvecklingen behöver självmordsförebyggande insatser vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdens arbete tillsammans med ungdomshälsan. Vi vill att familjer ska få fler aktörer att välja mellan när man vill få vård. Det gör att fler kan få vård snabbare. I Umeå och Skellefteå ser vi ett behov av att några hälsocentraler får ett utökat uppdrag för att i ett första skede hantera psykisk ohälsa och jobba förebyggande, säger Sandström (M).
Moderaterna i Västerbotten föreslår därtill i sitt valmanifest att göra en översyn av byråkratin med syftet att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter.
– Vi vill att vården för de Barn och unga som bor i Västerbotten ska bli köfri så att alla som har behov av specialiserad psykiatrisk vård får den.