Sjukvården i Skellefteå har länge dragits med stora problem. Det handlar om allt från akut brist på vårdplatser, svårigheter med rekrytering och en situation som beskrivs som “katastrofalt tuff” av personalen.
Mikael Bengtsson, krönikör i Norran, kritiserar läget i Skellefteå och menar att trots en pandemi kommer man inte ifrån att det är politikerna som bär det yttersta ansvaret. Bland annat pekar han på överbeläggningen, personalbristen och avsaknaden av gynekologiska vårdplatser.
Även oppositionen är kritiska och pekar på att det är det nuvarande Socialdemokratiska styret i regionen som bär ansvaret för läget.
– Den problematiska situation som nu beskrivs av personal på sjukhuset och i primärvården är djupt oroande. Speciellt i relation till att den norra länsdelen förväntas få en befolkningsökning med cirka 10 000 invånare. Personalens ord om ”kollaps” i primärvården och ”katastrofalt tuff på Skellefteå lasarett” rimmar illa med den politiska majoritetens beskrivningar om att regionen står redo att möta de förändringar som kommer i samband med en växande befolkning”, säger Andreas Löwenhöök (M), ledamot i regionfullmäktige, till Folkbladet.
Moderaterna vill bland annat se en fullvärdig sjuksköterskeutbildning i Skellefteå. Den som finns i dagsläget är på distans vilket drastiskt minskar antalet examinerade som också stannar kvar och arbetar i regionen.
Man vill också uppvärdera nyckelkompetenser bland annat genom lönesatsningar, förstärka arbetsmiljöarbetet, se över hälsocentralernas uppdrag och upprätta en ny hälsocentral på lasarettsområdet i Skellefteå.
Andelen personal som upplever en mycket dålig arbetsmiljö har enligt Region Västerbotten ökat från 7 procent 2020 till hela 22 procent 2021, vilket får ses som ett dåligt betyg. På grund av den höga arbetsbelastningen hinner inte personalen med och tvingas tumma på patientsäkerheten.
Text: Jonatan Hjeltman