Bakgrunden till beslutet är att det finns risker att personer med koppling till organiserad brottslighet söker jobb inom offentlig förvaltning i syfte att få tag på information eller påverka beslutsfattande. Ett av fem mål i Sveriges första strategi mot organiserad brottslighet är att bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan. Det handlar om att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet och om att förebygga hot från insidan i form av insiders och infiltratörer.
– Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Det handlar bland annat om infiltration och otillåten påverkan, och behovet av att öka motståndskraften mot detta är stort. Frågan aktualiseras inte minst i landets kommuner, och därför är det angeläget att se över utrymmet för dem att göra kontroller mot till exempel belastningsregistret, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Beslutet välkomnas av Anders Ågren (M), kommunalråd i Umeå, som tycker att det är viktigt att kommunerna får rätt verktyg för att hålla personer med kopplingar till organiserad brottslighet borta från offentliga anställningar.
– Det är inte lämpligt att anställa personer som har kopplingar till organiserad brottslighet inom offentlig förvaltning. Det är viktigt att kommunerna kan skydda sig mot hoten från organiserad brottslighet och en viktigt del i det är att kommunerna har lämpliga verktyg för att kunna genomföra noggranna och säkra rekryteringsprocesser, säger Ågren (M) i en kommentar.
I dag är tillgången till uppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret begränsad och endast ett fåtal myndigheter har tillgång till registren. Utredaren ska mot den bakgrunden bland annat:
- ta ställning till hur kommunerna i fler fall ska kunna kontrollera personer som erbjuds anställning eller uppdrag inom kommunerna mot belastningsregistret och misstankeregistret,
- ta ställning till om det bör vara möjligt för kommunala arbetsgivare att göra kontroller mot belastningsregistret och misstankeregistret under pågående anställning, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredningen kommer att bedrivas i snabbspår och ska redovisas senast den 31 oktober 2024.