– Det är viktigt att hela tiden arbeta med att motverka fusk och välfärdsbrottslighet. Vi anser att det behövs en total genomlysning av studieförbunden från en extern part för att säkerställa att skattemedel inte har gått till fel saker eller har fuskats med. En granskning skulle också stärka förtroendet och tillförlitligheten i handläggningen av stöden, säger Widman (M) i en kommentar.
Enligt Folkbildningsrådet finns det idag tio bidragsberättigad studieförbund i Sverige som arrangerar studiecirklar, arrangemang och kulturprogram i hela landet. Staten stöttar studieförbunden ekonomiskt och syftet med det är att det ska bidra till bland annat stärkt demokrati, engagemang i samhället och höjd utbildnings- och bildningsnivå. Utöver statsbidrag från staten får studieförbunden också ofta stöd från kommuner och regioner för sin folkbildningsverksamhet. År 2023 har Umeå kommun avsatt 8,6 miljoner kronor i stöd till studieförbund.
Studieförbunden och Folkbildningsrådet fick skarp kritik i Riksrevisionens granskning från år 2022, som visade på bristande kontroll och uppföljning samt att det fanns tydliga tecken på att statsbidraget gått till annat än folkbildning. Ett grundproblem som Riksrevisionen lyfte var att kontrollsystemet inte var tillräckligt effektivt på att fånga upp fel och fusk. Pengarna har i stället gått till sådant som privat konsumtion och kommersiella verksamheter. Hela 44 procent av de granskade studiecirklarna saknade tillräckliga underlag för utbetalningar.
I Umeå avslöjades år 2015 ett omfattande fusk i ett av studieförbunden, där det rörde sig om mångmiljonbelopp som hade betalats ut felaktigt. Man fann bland annat att 60 procent av verksamheten som hade inrapporterats under ett år inte hade ägt rum. Den aktuella lokalavdelningen lades därefter ned som en konsekvens.