Därför tvingas de borgerliga partiernas föreslå att minska personal som inte är vårdnära med cirka 220 anställda, höja taxor och avgifter i nivå med riket, effektivisera nyttjandet av lokalytor och minska beroendet av hyrpersonal. Tack vare ökade skatteintäkter och statsbidrag får alla verksamheter en indexuppräkning, trots det finns det fortfarande kvar åtgärder inom sjukvården som är ofinansierat. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten var -437 miljoner.
Däremot menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) att om de rödgröna partierna fortsätter ducka för verkligheten kommer chefer att stänga ner verksamheter utan politisk prioritering. Det sker för att de tar ansvar och inte ser någon annan möjlighet att lösa situationen. Exempel på detta är BB Lycksele, akutplatser Malå och primärvårdsjouren i Umeå. Om s-ledda majoriteten inte börjar att politiskt styra och leda verksamheten att få ordning på ekonomin riskerar regionen att behöva lägga omfattande varsel för vårdpersonal som har skett i övriga landet.
Andra förslag som finns med de borgerliga partiernas budgetförslag är budgetavsättning för att hantera en återöppning av BB i Lycksele, ökade lönetillägg för dygnet runt verksamhet, ökade pensionskostnader samt ekonomisk kompensation för beslutade tillstånd till NUS för nationellt högspecialiserad vård. Dessutom föreslås en avveckling av primärvårdsjouren i Umeå i sin nuvarande form, överlåtelse från regionen till andra aktörer för att bedriva folkhögskoleverksamhet och en förändrad organisation med tre sjukhuschefer vid respektive akutsjukhus.
Regionfullmäktige tar ställning till de rödgröna och de borgerliga partiernas budgetförslag den 21 och 22 november.