I början av veckan presenterade regeringen ett förslag om ny lagstiftning för att omhänderta barn och unga, som kommer innebära att LVU ersätts med en modern och tydlig lagstiftning. En som välkomnar förslagen är Igor Hell (M), ledamot i individ- och familjenämnden i Umeå.
– Genom en moderniserad lagstiftning kommer landets socialtjänster och nämnder att stå betydligt bättre rustade att värna barn och ungas rättigheter. Tidigare brister åtgärdas, samtidigt som vi nu även får nya verktyg för att möta problem som relaterar till ökad ungdomskriminalitet och hedersrelaterad problematik, säger Hell (M).
Under 2020 väckte fallet med ”Lilla hjärtat” starka känslor och omfattande debatt i Sverige. Fallet blev ett tragiskt exempel på hur ett barn kunde avlida när de biologiska föräldrarnas rättigheter – trots vålds- och missbruksproblematik – kom att väga tyngre än barnets behov av stabilitet och trygghet.
En av dem som berördes djupt var Ulf Kristersson, som efterlyste omfattande reformer för att stärka barns och ungas rättigheter. Reformarbetet kom att kallas Lex Lilla hjärtat, och de första delarna genomfördes efter att den nya moderatledda regeringen tillträdde 2022. Dessa initiala förändringar syftade främst till att täppa igen de tydligaste luckorna i lagstiftningen, medan mer omfattande ändringar av LVU krävde en större utredning. Den utredningen ligger till grund till förslaget om ny lagstiftning.
Lagförslaget innebär en förstärkning av barnperspektivet, där barns trygghet, stabilitet och säkerhet tydligare sätts i centrum. Det innefattar bland annat skärpta grunder för omhändertagande vid risk för kriminalitet och hedersrelaterat våld, större hänsyn till barns anknytning till familjehem samt förstärkt rättssäkerhet i domstolsprocesser genom utökad och förtydligad rätt till offentligt biträde.
– Samhället måste skydda och stödja de barn och unga som behöver det, utifrån deras behov. Med nya lagen kommer barns rättigheter sättas i främsta rummet. Barn med stark anknytning till ett familjehem ska inte tvingas flytta tillbaka till biologiska föräldrar de knapp känner. Det är barnrätt på riktigt, det är Lex Lilla Hjärtat på riktigt, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i ett pressmeddelande.
Därtill placeras reformerna från 2022 mer centralt i lagstiftningen. Dessa omfattar bland annat möjligheten för socialnämnder att begära drogtester inför umgänge och omprövning av omhändertagande, möjligheter till förbättrad uppföljning samt möjligheten att besluta om flyttförbud efter omprövning.
Lagförslaget skickas nu ut på remiss och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.