Andelen sjuksköterskor som har en specialistsjuksköterskeexamen har minskat från 65 procent till 46 procent från 1995 till 2012 enligt Socialstyrelsen. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor har bara börjat. Det menar SCB som tagit fram en prognos som visar att läget kommer bli allt sämre.
Regeringens satsning på att utöka med 600 utbildningsplatser ger inte SCB mycket för, som menar att trots utbyggnaden kommer bristen bli värre.
Vårdförbundet skriver i ett pressmeddelande tidigare i år bland annat att ”vi behöver införa akademisk specialisttjänstgöring, AST överallt, det vill säga möjligheten att specialistutbilda sig med full lön inom ramen för anställningen”.
Samtidigt menar Vårdförbundet också att det också behövs bra villkor för att locka och behålla personalen inom vården som kan ge en god och säker hälso- och sjukvård till patienterna.
Västerbotten är ett av länen som infört den så kallade AST-tjänsten inom vissa av sjukvårdens specialiteter. Under 2015 var antalet AST-tjänster endast fem till antalet.
Patienten och medborgaren frågar sig såklart vad den här bristen betyder för vården. Vårdens kvalitet blir sannolikt sämre när en vårdinrättning har brist på till exempel specialistutbildade sjuksköterskor.
”Safe staffing” är ett vanligt förekommande begrepp i facklitteraturen. I korthet innebär det att handlar om att antalet kompetent personal ska balanseras korrekt mot patienternas behov. Flertalet studier påvisar ett direkt samband mellan just antalet kompetent personal och kvaliteten på vården.
Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) vill veta vad majoritetens plan är för att komma till bukt med bristen på specialistutbildade sjuksköterskor.
För att Västerbottningar ska säkerställas en kontinuerlig hög kvalité på vården behövs fler specialistsjuksköterskor. Därför vill jag veta vad majoritetens plan är för att komma till bukt med den stora bristen av just specialistsjuksköterskor, säger Sandström.
Det återstår att se vad de styrande tänkt göra för att vända utveckling.